Bli biodlare
Innehåll
Bina överlever utan biodlaren - Nästan
“Honungsbiet har funnits och frodats på egen hand i flera tusen år, och kommer fortsätta att göra detta även utan biodlarens hjälp” Detta är en sanning med modifikation och man måste ofta skilja på vad som är önskvärt inom biodlingen respektive för själva birasen. Ett bra exempel på en sådan egenskap är binas svärmning. Ett samhälle som svärmar mycket är ett väldigt produktivt samhälle för själva birasen eftersom de genom svärmning förökar sig och sprider sina gener vidare. Däremot är det en icke önskvärd egenskap för ett produktionssamhälle inom biodlingen eftersom det innebär att nästan halva bi-besättningen försvinner från bikupan med försämrad honungsproduktion som följd.
Med detta sagt innebär det att man som biodlare förvisso inte behöver ha någon speciell utbildning för att kunna börja med bin. Däremot är det väldigt bra att skaffa sig kunskaper från såväl litteraturen men framför allt den oskrivna kunskapen, erfarenheten, i den inarbetande biodlar-kåren för att bina ska göra något mer än att överleva - nämligen vara produktiva och utveckla sig. Med biodlarens hjälp har tyvärr det naturliga urvalet försämrats och dagens honungsbi är inte lika motståndskraftiga mot de sjukdomar och parasiter som kan angripa samhället, de behöver biodlarens hjälp för att inte gå under.
Gå en nybörjarkurs! Då får man såväl kunskap men framför allt en bra start i sin biodlar-karriär genom det kontaktnät som skapas genom träffar och studiebesök. Vi rekommenderar att gå en introduktionskurs anordnad av Sydvästra Skånes Biodlarförening (SydBi).
Ha koll på sjukdomar och skadegörarna i biodlingen
Dagens biodlingsverksamhet är idag väldigt frisläppt och bygger mycket på biodlarens eget ansvar. Enligt lag är man som biodlare skyldig att “på effektivt sätt” förebygga och behandla mot sjukdomar och skadegörare vilket ställer krav på biodlarens eget kunnande. Tänk därför på att det är lika viktigt att läsa på om bisjukdomar som resten utav bisamhället. För att förebygga okontrollerade sjukdomsutbrott har respektive länsstyrelse utsett “bitillsyningsmän” i varje distrikt vars uppgift är att följa upp och hjälpa till att behandla sjukdomsutbrott. Bitillsyningsmannen har lagstadgad rätt att inspektera bikuporna, men besöken kostar inget utan finansieras av staten.
För att underlätta smittspårning är alla biodlare i sverige skyldiga att registrera sina bisamhällen till länsstyrelsen. I anmälan ska bland annat ägare, antal och framför allt position anges. Denna information används sedan av bl.a. bitillsyningsmannen om en bisjukdom skulle bryta ut någonstans. För att begränsa smittspridningen kan jordbruksverket med hjälp av denna information besluta om skydds- och övervakningszoner för ett område. Då gäller speciella krav om man som biodlare vill transportera bin och bimaterial i en sådan zon.
Krav: Anmäl bisamhällena till länsstyrelsen, håll dig uppdaterad över vilka zoner som jordbruksverket beslutat
Viktigt: Läs på om bisjukdomar och skadegörare
Nyttiga länkar:
Länstyrelsen - Börja med biodling
Jordbruksverket - Bitilsyn
Välj ett ramformat
När man ska skaffa sig sina första bin kommer alltid frågan: Vilket ramformat ska jag välja? Ett ramformat bör väljas med omsorg och man bör välja ett format som dels används i det biodlingsområde man har biodlingen för att underlätta inköp och sammarbete mellan biodlarkollegor, man ska även välja ett format man är bekväm med. Det enkla svaret på vilket format man ska ha är däremot något tvådelat. Här nere i skåne använder hobby- och yrkesbiodlare nästan utslutande ramformatet LS eller Lågnormal (LN). Däremot är det inte lika lätt att välja mellan LS och Lågnormal.
Lågnormal (LN)
Lågnormal (LN) har samma bredd som LS/HLS men är lite lägre, 366x222mm (Bredd x Höjd). Detta ramformat används som både yngel- och honungsramar. Fördelen med formatet är att man kan använda samma ramar i både yngelrummet som i skattlådorna. Däremot blir skattlådorna tyngre att hantera jämfört med HLS, cirka 25-30 kg per skattlåda. Har man väldigt produktiva bidrottningar kräver ramformatet inte sällan dessutom att man har dubbla lådor (22 ramar) i yngelrummet vilket medför att det tar dubbelt så lång tid att kontrollera yngelrummet i sådana bikupor. Däremot är lågnormal utmärkt om man vill “lyfta yngel” dvs. lyfta upp yngelramar till skattlådorna för att på så vis få plats att sätta i nya ramar till drottningen i yngelrummet.
LS - "Lågnormal-Svea"
Ramformatet LS är ett ramformat med relativt stora biramar, 366x300mm. Fördelen med det stora ramformatet är att mycket bi och bi-yngel ryms på varje vaxkaka och således behövs färre ramar för samma mängd bin, ofta räcker en enda LS-låda (11 ramar) som yngelrum och det blir således färre ramar att handskas med när man går igenom och kollar bina i yngelrummet. Dock är dessa stora ramar olämpliga som honungsramar eftersom de innehåller så mycket honung att skattlådorna blir väldigt tunga, cirka 35 kg per låda. För att komma runt detta har man infört en s.k. “halv-ram” dvs. halv-LS (HLS). Detta ramformat är precis hälften så hög som LS-ramen och är således lämplig som skattlådor då en full skattlåda väger cirka 15 -18 kg.
För att komplicera det hela ytterligare använder biodlare i södra skåne gärna ett specialformat som kallas för KEO i sina skattlådor. En KEO-ram är exakt som en HLS-ram förutom att den inte är trådad. Ramen har ett spår infräst i överkanten och underkanten inuti och vaxkakorna sticks i ramen istället för att smältas fast på kak-tråden. Detta kräver dock även ett specialformat på vaxkakorna som dels är högre men även något tjockare än vanliga HLS-vaxkakor. Förutom detta har KEO-skattlådorna en tandad rambärarlist som håller isär ramarna i lådan vilket gör att man inte behöver ha avståndsstift på ramarna.
Inom vår egen biodling används idag LS kombinerat med KEO-ramar. Detta format har vi valt dels för att det är ett vanligt format i sydvästra skåne. Eftersom vår slung-anläggning är byggd för LS-ramar går det utmärkt att även slunga LN-ramar om man skulle behöva det. Yngelrummen består av en 11-ramars LS-låda och ibland lyfts yngel upp i skattlådorna. Dock kan vi inte växla ramar eftersom en LS-ram motsvarar två KEO/HLS-ramar.
Fundera på hur många samhällen du vill ha
Ett utmärkt sätt att börja sin biodling på är att på våren köpa ett övervintrat samhälle. Då kan man som nystartad biodlare skörda honung redan första året. Övervintrade samhällen är i regel dyrare än samhällen som köps under säsong, detta till följd av att biodlaren tar en risk att samhället inte överlever vintern innan det ska säljas. Till sommaren bör man sedan köpa en eller två avläggare och komplementera sin bigård med. Då börjar man lagom och bygger på biodlingen i takt med att man blir mer “varm i kläderna” och lär sig handskas med bina. Vid invintringen har man förhoppningsvis 2-3 samhällen att övervintra, övervintrar man bara 1 samhälle finns det en risk att man blir helt utan bin året därpå om samhället inte skulle överleva vintern.
Börjar man med för många samhällen finns det en stor risk att man inte hinner med att sköta dem samtidigt som man ska lära sig hantera bina. Börja därför lagom och öka inte biodlingen för mycket de första åren. Däremot är det en bra idé att sätta upp ett mål, ex. 10-15 bikupor, och ha det i åtanke när man köper in sin slunga och andra redskap till sin biodling. Tänk även på att man under gynnsamma förhållande kan behöva uppemot 8-10 skattlådor per bikupa och biramar, vaxkakor, förvaringsplats mm. för dessa. Tänk även på att bina under vissa perioder på året är extremt giriga med sin honung. Skattlådor och biredskap måste såklart förvaras i utrymme som bina inte kan komma in i, annars har man snart gjort en bikupa utav sitt förvaringsutrymme.
Bikupans delar
Tryck på en del av bikupan för att få reda på mer om den delen.
Tryck här för att öppna/stänga alla.
Ett välisolerat tak är bland det viktigaste man bör tänka på när man väljer bikupa. Framför allt på våren är det av största vikt då bisamhället har ett stort energibehov och behöver värmen för att bi-ynglet ska kunna utveckla sig. De tak vi använder i vår biodling är isolerade med 60 mm cellplast plus 40 mm skumgummi för att sluta riktigt tätt mot täckskivan.
Mellan taket och bikupan ligger en täckskiva av 6 mm oljehärdad board. Det är viktigt att skivan är styv för att inte tryckas ned av taket och minska utrymmet i övre delen av kupan. Under täckskivan ligger en genomskinlig plastskiva. Tack vare den kan biodlaren lyfta av taket och titta ned i kupan utan att störa bina.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Integer magna ante, dapibus in venenatis quis, fermentum nec metus. Fusce et metus maximus, semper quam tincidunt, molestie turpis. Quisque sed eleifend tortor. Vestibulum placerat pulvinar maximus. Mauris sagittis lectus venenatis lobortis mollis. Praesent diam sapien, condimentum fermentum condimentum imperdiet, rhoncus sit amet tellus. Suspendisse ultrices, ipsum non feugiat pretium, ante nisl dignissim elit, nec aliquet libero massa et nunc. Maecenas accumsan commodo turpis, vitae porta magna elementum non. Nam eu pharetra quam. Morbi sed ante eu ipsum pellentesque vulputate iaculis id orci. Fusce pellentesque feugiat mi, vitae tincidunt erat auctor nec. Nulla et sem at arcu faucibus faucibus eget vel leo. In porta sed orci vel pharetra. Donec a nibh sed libero scelerisque pellentesque.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Integer magna ante, dapibus in venenatis quis, fermentum nec metus. Fusce et metus maximus, semper quam tincidunt, molestie turpis. Quisque sed eleifend tortor. Vestibulum placerat pulvinar maximus. Mauris sagittis lectus venenatis lobortis mollis. Praesent diam sapien, condimentum fermentum condimentum imperdiet, rhoncus sit amet tellus. Suspendisse ultrices, ipsum non feugiat pretium, ante nisl dignissim elit, nec aliquet libero massa et nunc. Maecenas accumsan commodo turpis, vitae porta magna elementum non. Nam eu pharetra quam. Morbi sed ante eu ipsum pellentesque vulputate iaculis id orci. Fusce pellentesque feugiat mi, vitae tincidunt erat auctor nec. Nulla et sem at arcu faucibus faucibus eget vel leo. In porta sed orci vel pharetra. Donec a nibh sed libero scelerisque pellentesque.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Integer magna ante, dapibus in venenatis quis, fermentum nec metus. Fusce et metus maximus, semper quam tincidunt, molestie turpis. Quisque sed eleifend tortor. Vestibulum placerat pulvinar maximus. Mauris sagittis lectus venenatis lobortis mollis. Praesent diam sapien, condimentum fermentum condimentum imperdiet, rhoncus sit amet tellus. Suspendisse ultrices, ipsum non feugiat pretium, ante nisl dignissim elit, nec aliquet libero massa et nunc. Maecenas accumsan commodo turpis, vitae porta magna elementum non. Nam eu pharetra quam. Morbi sed ante eu ipsum pellentesque vulputate iaculis id orci. Fusce pellentesque feugiat mi, vitae tincidunt erat auctor nec. Nulla et sem at arcu faucibus faucibus eget vel leo. In porta sed orci vel pharetra. Donec a nibh sed libero scelerisque pellentesque.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Integer magna ante, dapibus in venenatis quis, fermentum nec metus. Fusce et metus maximus, semper quam tincidunt, molestie turpis. Quisque sed eleifend tortor. Vestibulum placerat pulvinar maximus. Mauris sagittis lectus venenatis lobortis mollis. Praesent diam sapien, condimentum fermentum condimentum imperdiet, rhoncus sit amet tellus. Suspendisse ultrices, ipsum non feugiat pretium, ante nisl dignissim elit, nec aliquet libero massa et nunc. Maecenas accumsan commodo turpis, vitae porta magna elementum non. Nam eu pharetra quam. Morbi sed ante eu ipsum pellentesque vulputate iaculis id orci. Fusce pellentesque feugiat mi, vitae tincidunt erat auctor nec. Nulla et sem at arcu faucibus faucibus eget vel leo. In porta sed orci vel pharetra. Donec a nibh sed libero scelerisque pellentesque.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Integer magna ante, dapibus in venenatis quis, fermentum nec metus. Fusce et metus maximus, semper quam tincidunt, molestie turpis. Quisque sed eleifend tortor. Vestibulum placerat pulvinar maximus. Mauris sagittis lectus venenatis lobortis mollis. Praesent diam sapien, condimentum fermentum condimentum imperdiet, rhoncus sit amet tellus. Suspendisse ultrices, ipsum non feugiat pretium, ante nisl dignissim elit, nec aliquet libero massa et nunc. Maecenas accumsan commodo turpis, vitae porta magna elementum non. Nam eu pharetra quam. Morbi sed ante eu ipsum pellentesque vulputate iaculis id orci. Fusce pellentesque feugiat mi, vitae tincidunt erat auctor nec. Nulla et sem at arcu faucibus faucibus eget vel leo. In porta sed orci vel pharetra. Donec a nibh sed libero scelerisque pellentesque.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Integer magna ante, dapibus in venenatis quis, fermentum nec metus. Fusce et metus maximus, semper quam tincidunt, molestie turpis. Quisque sed eleifend tortor. Vestibulum placerat pulvinar maximus. Mauris sagittis lectus venenatis lobortis mollis. Praesent diam sapien, condimentum fermentum condimentum imperdiet, rhoncus sit amet tellus. Suspendisse ultrices, ipsum non feugiat pretium, ante nisl dignissim elit, nec aliquet libero massa et nunc. Maecenas accumsan commodo turpis, vitae porta magna elementum non. Nam eu pharetra quam. Morbi sed ante eu ipsum pellentesque vulputate iaculis id orci. Fusce pellentesque feugiat mi, vitae tincidunt erat auctor nec. Nulla et sem at arcu faucibus faucibus eget vel leo. In porta sed orci vel pharetra. Donec a nibh sed libero scelerisque pellentesque.